Livstecken

Jodå jag lever, i allra högsta grad!

Men livet har rasat fram en period nu med fruktansvärt mycket på jobbet och därtill en väldigt frustrerande budgivning på hus (med tillhörande panikfix inför ev försäljning) så jag har nätt och jämnt hängt med i svängarna själv!

På jobbet råder stora omorgansiationer som jag till viss del ansvarar för och det är turbulent och byggs om och tja, det känns helt enkelt! För alla inblandade tror jag!

Så sen sist har vi färdigställt slänten, S har kört tunga pass och kört hem stenlass efter stenlass och öst och fixat! Vi har fått hem årsveden och vi har grävt ner marksten som väntat på sin plats.

Jag har städat bort sommaren i trädgården och studsmattan är nedmonterad och ihopvikt. Ljung har planterats här och var och nu väntar vi bara på en eller två pumpor som ska pryda sjuan! Sen är vi höstpimpade så det räcker! 

Vi har omförhandlar våra lån och varit på tre bankmöten med olika banker för att pressa räntorna och avtalen, så himla skönt! 

Vides vardag är sig dock relativt lik, bortsett från att "hans" pedagog A har slutat på Barret och en ny tjej har börjat. Men det faller på plats mer och mer! Han har dessutom tyvärr blivit biten av ett annat barn och som grädde på moset kommer kindtänderna längst in fram nu. Det sistnämnda resulterar i struliga nätter och en riktigt dålig tandmage på den lille mannen. 

Och som han pratar nu! Herre Gud! Så himla himla roligt att lyssna på honom! Idag kom en tioordsmening (!) : " Vide och Mamma åker här framme och Karolin åker där bak!" Lät exakt såhär: "Didde o Mamma åter här mam, Kanin åter dä bat!"

Vi badar ju en gång i veckan och Vide har kommit att älska det! "Där är badhuset mamma!, Vide bada nu!" Säger han så fort han ser en byggnad som äg minsta lik badhuset! Haha. Han hoppar från kanten som han aldrig gjort annat och är faktiskt väldigt duktig på att följa instruktioner för att bara vara 2 år! Han vet precis vad som gäller och står snällt och väntar när jag duschar och duschar (under milda protester) fast han inte vill. Sen äter vi äpple och klär på oss och sen pratar vi om badet hela vägen hem och berättar ALLT för pappa! Imorgon ska dessutom pappan i huset gå på badet, nyttigt tror jag! 

Så ja, visst lever vi! 

Men nu börjar det äntligen lugna ner sig på jobbet, både ordermässigt men också personalmässigt. Och inom en vecka bör vi väl veta om det blir husaffär eller ej. Så det känns ändå som att axlarna har sjunkit lite. 

Nu laddar vi istället om inför Vides operation som väntar den 6 november. Fy FAN vad tufft det känns ska jag ärligt säga! Usch vill inte ens tänka på det! Men men det är inte dags riktigt än..

Tillbaka till nuet så ska jag förbereda bilen inför besiktning imorgon, men först se klart Bonde söker fru!

God kväll!