Valborg

Alltså hur skönt är det inte med alla dessa långhelger vi får njuta av nu? För ett preggo är det guld vill jag lova! För nu är jag trött alltså! Sover dåligt på nätterna, har långa arbetsdagar och dessutom är det varmt nu, så jag hyllar helgerna och dess vila!

Vi kör ett byggadäckrace imorgon såklart, och jag tänkte ägna dagen åt att storstäda huset och måla/tapetsera skötbord! Har världens idéer och hoppas på ett fint resultat!

Fredagen har jag längtat efter sen vi bokade! För då ska jag till bästa znag i Helsingborg! Åh ska bli så roligt! Var S längesen vi sågs liksom bara vi som på den gamla goda granntiden då vi hasade i tofflor mellan lägenheterna på fartyget! Vi ska dessutom till Helsingör, Så himmelens mysigt tycker jag! Dessutom shoppar vi alltid bra där! :) sen att jag vaggar fram i snigelfart är ju en annan sak;) så tidigt tidigt åker jag tåg ner mot Skåne på fredag! Wihoo!

Lördagen ska S på grabbkväll och jag håller ställningarna på årliga valborgsgrillningen! Men innan dess ska vi på utförsäljningen på hillerstorps trä ihop med en miljon andra smålänningar;) jag har tagit råd om att vara många för paxning, så vi åker 4 pers för att lägga vantarna på fynden:) hoppas hitta liten rottinggrupp samt två baden baden-stolar, till däcket såklart! :)

Sen hörrni är det söndag igen! Så hemskt mycket vila blir det nog inte förrän då, men så mkt roligt borde ju ändå GE energi också? Det hoppas jag iaf! Jag är ju expert på att planera upp mig som om jag vore icke-gravid och pigg och sen får jag ställa in för att kroppen inte orkar.. Men jag håller en tumme att kroppen orkar hela schemat ut! Har ändå bokat in lite vila ikväll och på fredagkväll...

Trevlig Valborg på er!

V.29 (28+4)

Barnet

Bebis väger ca 1,2 kg vid veckans början och ca 1,4 kg vid veckans slut och är ca 40 cm långt. Hjärnan och de inre organen fortsätter att utvecklas och barnet lägger på sig mera vikt. Bebis fortsätter att sträcka på sig och att sparka men har inte lika mycket plats att röra sig på. Barnet är nu tillräckligt stort för att kunna sparka på revbenen och urinblåsan. En del kan sparka så hårt att man blir öm under revbenen. Barnet kan nu kontrollera andning och kroppstemperatur och kropp och huvud är helt proportionerliga. Barnet är nu känsligare för ljus, ljud, smak och lukter. Ännu behöver barnet inte vända sig med huvudet nedåt eftersom det fortfarande finns plats att ändra läge. Det är dock vanligt att förstagångsföderskors bebisar vänder sig i v.29-v.30. Lilla bebis kan drömma nu. I undersökningar har det visat sig att bebisen har perioder av drömsömn.

Mamma

Nu är vi inne på upploppet och slutfasen av graviditeten. Man kan känna sig helt slut eller så mår man helt fantastiskt. Många känner ett visst obehag av att alla organen trängs undan av magen och barnet. Det är nu mycket vanligt med trötta och tunga ben.

Mina reflektioner

Nu har magen stuckit iväg! Reagerar varje gång jag tittar ner på den att den putar ordentligt nu! Idag har jag varit gravid i 200 dagar och har alltså bara 80 dagar till BF! Crazy!

 I helgen var det en period då Knyttet var obehagligt lugn i magen och i söndags kväll var både jag och S lite oroliga eftersom vi inte kände henom som vi brukar. Men efter att ha ruskat och skakat magen massor (ja, vi är nojjiga förstagångsföräldrar) så kände vi plötsligt sparkarna igen, men på ett helt annat ställe än vad vi brukar! Vi har alltid känt sparkarna på höger sida, aldrig någon annanstans. Knyttet har helt enkelt legat i samma position hela tiden i stort sett, troligtvis med tanke på att det är trångt med myomen på vänster sida. Men i söndags och sedan dess så sparkar den lille istället uppåt, snett till vänster. Så mitt lilla knytte har vänt sig och verkar trivas bra med att ligga i startposition med huvudet neråt! Återstår att se om hen ligger kvar så eller om hen passar på att göra några ändringar medan plats finns. Jag känner verkligen av att organen trängs undan och jag har väldigt svårt att andas när det trycker upp mot lungorna. Särskilt efter måltider när det tränger från alla håll! Så nu känner jag mig verkligen som en riktig preggis när jag vaggar fram flåsande. Haha.

Fogarna är inte roliga nu, det sitter fram och gör att jag går med små små myrsteg. Det är nästintill omöjligt att sitta still länge (som vårt femtimmarsmöte igår, gaaaah vad ont jag hade!) eller att gå längre sträckor. Men håller jag mig i långsam rörelse, eller växlar mellan att sitta och stå så är det inga problem.

Igår fick vi hem världens gossigaste kanin från Jellycat som knyttet ska ha med sig in till BB, tanken är att det ska bli ett högt älskat gosedjur sedan! Köpte även en gallerfilt till vagnen som var så mjuk och luftig! Blir perfis på väg hem från bb och som sagt i vagnen nu i sommar under lite svalare dagar och på kvällarna när det kyler på.

Vi har planerat in det stora handlatillbebisbesöket på Gekås nu i maj också, INNAN jag blir för stor! Det känns skönt, för mamman, boaren och planeringsfreaket i mig vill gärna ha koll på inköpen nu! Trots allt är det så att bebis k a n komma närsomhelst nu (gud förbjude, stanna inne några veckor till!)

Magen v 29 (28+2)

 

Drömmar

Jag har drömt lite halvkonstigt under hela graviditeten, men inte sådär extremt som jag hört att en del preggisar gör. Fram tills nu. Jag vet inte om det är en ny fas i graviditeten eller om det beror på att jag kickat igång preggokänslorna på allvar genom att träffa två (ljuvliga!) nyfödingar de senaste dagarna.

Efter första bebisträffen drömde jag katastrofdröm om att hur jag än vände vagnen så hade bebis solen i ansiktet, och vi var mitt i centrum och alla blängde fördömande medan min bebis blev mer och mer bränd! Dessutom hade vi råkat bädda in den i en vinteråkpåse med päls och dun mitt i juli, vilket innebär att den var sjöblöt av svett när jag försökte skyla den i skuggan!

Igår träffade jag bebis nummer två. Inatt drömde jag att vi fick en miniliten bebis, som en liten ökenråtta. Och helt plötsligt hade den en ökenråttesvans också! Vilket innebar att jag i smyg panikade och ångrade mig lite att vi skaffat bebisen för jag var så osäker på om jag skulle klara av svansen. Tyckte den var äcklig redan när vi hade ökenråttor som barn. Men det var inte det värsta. Det värsta var att katterna, Idun och Loke, givetvis försökte äta upp bebisen!! Så den sprang in (A-barn som tydligen springer vid födseln) under en byrå och jag kastade mig i full panik efter katterna som var på väg att ta den. Så höll drömmen på, att katterna var SÅ nära att äta upp min lilla bebis med ökenråttsvans hela tiden och jag hade total panik och fullt sjå med att försöka rädda den!

Frågor på det? Haha. Så antingen har all nervositet växlat upp eller så är det liksom bara en naturlig fas. Spännande nätter onekligen!

Idag är det fredag och strålande sol, SÅ.HIMLA.GÖTT! Ikväll ska vi grilla hos M och K, och eftersom det innebär att jag träffar bebis idag igen så blir det nog en spännande natt inatt också! J

Trevlig helg!

 

Härligheter

Helgen spenderade vi ju som bekant i Dalarna, och det var himmelskt skönt med lite semester och miljöombyte! Vi har umgåtts med S brors familj, träffat Mattias, Lina & Andreas och Daniel och Johanna och deras ljuvliga lilla Filippa! Vi har ätit såå mkt god påskmat, shoppat massor, gått soliga promenader (20minuters fogvänliga, men ändå!), varit i Falun på fotbollscup och solat i det fantastiska vädret. Galet skönt! Det enda som spökade var nätterna, fy i helvete vad dåligt jag sovit! Haha. Fogarna är fortfarande idag i protest och migränen hälsade på en snabbis i söndags, men snart är jag på banan igen! Och det var det liksom värt:) 

Vi har premiärgrillat på däcket, S och K jobbade som små illrar i måndags och nu är nästan hela trallen lagd! Så de var väl värda en premiärgrill:)

Denna veckan väntar bebisbonanza! Ikväll ska vi träffa lilla Noah och hans päron och imorgon efter loppisrunda ska jag träffa lilla Sigrid! Ååh dör lite. Jag tror dock inte att det är hälsosamt för knyttetlängtan att träffa två nyfödingar efter varann så här! Men tänker samtidigt att det kanske stillar bebisabstinensen något.. (Eeh vem försöker jag lura?) 

I helgen väntar fortsatt däckbyggande, GSK:s stora loppis samt besök i Huskvarna hos B och J. Längtar så efter helg nu, är helt galet trött! Vet inte om det är en ny trötthetsfas i graviditeten eller om det bara är sviterna efter en helg på resande fot? Hursom så dricker jag Cola för att hålla mig vaken på jobbet och längtar konstant hem till sängen! Hoppas på att sova igen lite av det i helgen iallafall!

V.28 (27+3)

Mamma v. 28

Nu går ni in i en kraftig tillväxtperiod som varar mellan vecka 28-32. Livmodern fortsätter att växa och man kan känna tryck upp mot bröstkorgen, vilket kan vara obehagligt. Livmodern är nu så stor att den påverkar hur man kan röra sig. Man kan fortfarande vara aktiv, men kroppen säger ifrån om man tar i för mycket. Barnet är livligt i magen och kan hindra mamman i hennes nattsömn.

Bebis v.28

Bebis väger nu drygt 1 kilo och är ca 39 cm långt. Fortfarande finns relativt gott om plats för att kunna vända sig och röra sig. Nu kan man konstatera att bebisens puls höjs när den hör och känner igen mammas röst.

Egna reflektioner

Nu känner jag mig mer gravid än någonsin! Som över en natt kom trycket upp mot bröstkorgen vilket gör att jag har svårt att andas stundvis. Särskilt vid liggande och sittande position. Fogarna är lite mer bråkiga nu än innan; jag kan gå ca 10 minuter innan de strejkar och jag måste inta viloläge en stund för att det ska släppa någorlunda. Knyttet är stark nu och får in riktiga sparkar emellanåt så att hela magen hoppar runt. Mest aktiv är hen på morgnar och kvällar, men jag kan inte påstå att jag vaknar av det på nätterna som tur är. Däremot är det svårare att sova nu pga att fogarna helst vill att jag sover på rygg, men livmodern är för stor för det nu och gör att jag har svårt att andas på rygg= det är ett litet helvete att hitta bra sovposition! Jag använder numer stödisar och innetofflor på jobbet och är glad att jag hittills är förskonad från svullna ben och fötter. Vet inte om det är mina förebyggande åtgärder som gör det eller om det bara är så att jag inte är någon vattensamlare. Skönt i alla fall att slippa! Domningarna i handleden försvann av sig självt och jag har därför aldrig ens behövt besöka sjukgymnasten, också skönt! Fortfarande bristningsfri och känner mig väldigt tillfreds med min graviditet. Jag har helt normala krämpor som liksom hör till och det är inget som stör mig alls. Än iaf. Hehe.

Det är mycket diskussioner om kön och namn nu och det gissas hej vilt. Jag vill påstå att 95 % tror att det blir en flicka. Eller nej, alla som gissat gissar på flicka! Men när Nettan gjorde ringtestet på mig i helgen så visade den en pojke! (och hon påstår att hon aldrig haft fel när hon ”spått” tjejer). Även Johanna testade för att se om Nettan fuskade, men även då visade det pojke. Vad jag tror? Ingen aning men jag kommer oftare på mig själv att tänka på Knyttet som en pojke än en flicka! Vi ska ju på UL vecka 32 och risken finns då att vi råkar se det. Om inte annat så kan vi enkelt be om det. Det är ju inte alls bra eftersom jag egentligen inte vill ta reda på könet innan, men just nu håller på att dö av nyfikenhet. Vi får väl se om vi lyckas hålla oss! :)

Magen v. 28 (27+3)

Den skarpsynte ser att jag precis har kliat mig på magen, ser ut som jag blivit klöst av en katt! :)

 

Glad Påsk!

Alltså hur skönt ska det inte bli med påskledigt nu? Aah underbart! Dessutom är det ju helt fullt med långhelger nu framöver, så gött!

Vi firar påsken i Dalarna, vilket jag har sett fram emot så himla länge! Det ska bli så jäkla skönt med lite semester från all renovering! För det är ju så att har man 4 dagar ledigt och stannar på hemmaplan så går det ju inte att slappna av och bara strunta i renoveringen. Särskilt inte när väderprognosen visar sol sol sol! Så nej, vi ska ha SEMESTER och njuta av solen som alla andra den här helgen!

Så jag ska njuta av påsken, det lovar jag! Det enda jag är lite bekymrad över är nätterna. Ni som är eller varit preggisar vet hur det är. Det är ingen höjdare att sova borta alltså. Jag bökar en del på nätterna, gnyr och stånkar. Snarkar (!?) tydligen också. Värst av allt är så klart att jag vaknar 05:30…Det är ju inte så att jag ”kan gå upp och ta en morgonpromenad” heller. Då är det många timmar kvar tills normala människor vaknar. Men men, jag hoppas att detta ska gå bra, jag har ju ändå Samme att väcka. Dessutom tror jag att vi bor själva på en våning och i riktiga sängar. För Sammes skull hoppas jag att vi inte ska dela en 90-säng i år också, för då får han seriöst inte plats! Haha.

Vi åker tidigt imorgon, egentligen skulle vi åkt idag, men det är en preggojustering som jag kände var tvungen. Vi slutar inte tidigare idag och efter en hel dags jobb är jag normalt sett mör i rygg och fogar (och trött!) Att sitta 5 timmar i bil då är ingen höjdare. Risken är att S har noll resesällskap då. För en dreglande snarkis är inte så mycket sällskap :)

Så nej, vi packar och tvättar ikväll och åker tidigt imorgon istället och gör det till en del av semestern. Ni vet med färdgodis, många stopp på fina ställen på vägen och lunch i främmande stad. Åh älskar att åka bil långt :) Innan vi landar i Insjön mellanlandar vi i Borlänge och besöker Kupolen med IKEA, bebiskläder och skor till mamman som viktigaste uppdragen (wiiehoo!)

Just det ja, idag har jag precis passerat in i graviditetens sista tredjedel och räknas numer som höggravid! Heja magen och lillknyttet, häng i!

Önskar er alla en Glad Påsk!

Renovera mera

Min bror frågade oss för ett tag sedan: ”alltså kan ni inte bara sluta renovera, måste ni göra något hela tiden! Lägg er på soffan och bara va lite!”

Och jag förstår honom och håller med honom. För vi har renoverat sedan förra våren nu och det börjar bli så tröttsamt. Förklaringen? Den där satans dräneringen. Det känns ibland som att vi inte kommer någonstans, och därför gjorde jag en tillbakablick. Man glömmer så fort. Och vi har faktiskt hunnit med en hel del!

Det började en tidig vårdag förra året med att vi satt och drömde om ett altandäck. Ett lite lagom projekt som man kan göra själv, inte kostar så mycket pengar och inte tar så lång tid. Det där altandäcket drog sedan igång denna renoveringskarusellen som nu har varat i över ett år.

För då kände jag att huset är ju odränerat och det känns dumdristigt att bygga ett altandäck som man sen får riva om det behöver dräneras. Istället för att dränera ”bara för att” så velade vi fram och tillbaka om hur vi skulle göra. Kanske kan vi strunta i dräneringen och hoppas på det bästa? Men nej, lite mäklartakter har jag kvar och vi ringde därför en besiktningsman från Anticimex för att göra en fuktmätning. Vi hade inte känt lukt eller sett några spår av fukt, men liksom för att vara på den säkra sidan. Det visade sig att hans fuktmätare gav utslag när han borrat upp ett hål i väggen i det rum vi idag har som sovrum. Då fick jag panik och bad honom borra i alla källarväggarna. Det gav inga fler utslag men lukten vittnade om att vi nog helst skulle dränera om.

Alltså den paniken och uppgivenheten. Vi såg hundratusentalskronor flyga iväg och altandäcket kändes plötsligt väldigt avlägset. Efter att ha haft hur många dräneringsfirmor som helst till att titta på jobbet (en del kom aldrig trots löften) och de flesta var helt fullbokade så började vi fundera på att göra jobbet själva, med handledning av bästa John som har grävföretag och som lovade hjälpa oss.

Beslut togs och när våren var som finast så grävde jag upp alla land, vi bröt upp all stenläggning och rev trappan ner till baksidan. Vi rev verandan och grävde upp stora cypressträd. Grävde upp utebelysning och fina formklippta träd. Vi slet alltså som djur. Vi som köpt en pedantskött trädgård med minutiöst skötta land, fin trädgård och prydlig stensättning fick nu förstöra alltihop. Det gjorde ont kan jag säga.

Sommaren sedan ska vi inte prata om. Som Samme slet. Herre gud. Han slipade bort asfalt från väggarna, grävde grävde och grävde. Vi stötte på så mycket berg. Berg som han grävde bort, fick spetta upp och som vi till slut fick spränga bort. Vår trädgård visade sig bestå av enbart sand, vilket innebar att hälften av det vi grävde rasade ner.

John kom och skulle påbörja det stora grävandet och då gick så klart grävaren sönder. Allt sköts upp. Om det kändes uppgivet? Svar ja. Men så en solig sommardag i juli kom hans bror Kalle med stora grävaren och grävde upp hela trädgården. När jag kom hem från jobbet såg det ut så här. Jag minns att jag undrade vad i helvete vi givit oss in på. Men höll mig lugn för att inte vi båda skulle få panik.  Vi stötte på så många motgångar på vägen som jag inte ens orkar gå in på. Med lutning mot brunn, avloppsplacering och dagvattenledningar. Men vi löste det! Vi rådfrågade kommunen, rådfrågade John och läste otroligt mycket på internet. Jag hade god nytta av min utbildning också kan jag säga.

 

Så vi dränerade efter konstens alla regler. Gjorde singelbädd, lade nya rör, kontrollerade lutning, isolerade och tätade. Sen en lika solig sommardag (jag minns att jag hade hög feber) kom Kalle igen och lade igen hela skiten. Vi stod i gropen och korrigerade och han öste igen. Vi drog dagvatten och kontrollerade lutning. Så plötsligt var det klart. Och jag ville gråta av glädje och lättnad att det var över.

Sedan tog vi beslutet att vänta med att återställa trädgården. För att vi helt enkelt inte hade ork och motivation nog. Då hade vi hållt på med dräneringsprojektet hela våren och hela sommaren. Dessutom behövde marken sätta sig innan vi kunde sätta plintar och lägga ny stenläggning, med risk för att det skulle röra sig annars. Så Samme och hans bror byggde upp vår gamla entre provisoriskt och sen har vi levt med den hela hösten och vintern. Vi har levt med att trädgården bara är en sandig öken och försökt att inte tänka på hur fint det en gång var.

När det sedan blev höst var det dags att börja det invändiga slitet. För nu skulle källarväggarna rivas och bytas. All isolering skulle bort och träreglar bytas mot stål. Golvet beslutade vi skulle fuktspärras när vi ändå gjorde jobbet så ville vi göra det ordentligt. Så vi började riva. Plastmattan på golvet hade ett lim som var nästintill omöjligt att få bort. Som vi slet. Med barkskrapa, slipmaskin, spadar och hackor. Till slut hyrde vi maskin från Cramo, men den gick nästan bet den också. Sedan väntade en lång period med avfuktare i rummet för att säkert dra ut all fukt ur väggar och betongplatta. I oktober kunde vi till slut påbörja uppbyggnaden av rummet igen. Pappa målade fönster och dörr vitt, vi lade in platonmatta och parkettgolv, satte nya stålreglar och nytt gips. Ny isolering ovan mark och slutligen satte vi in en ny garderobslösning, ventilerade golvlister samt vit glasfiberväv på väggarna. Vi köpte ny säng och lagom till jul var vi klara!

 Sovrummet före

Sovrummet idag 

Efter julledigheten var det dags att börja i nästa rum. Det stora gillestugerummet. Nu hade vi fått veta att det bodde en liten bebis i magen och då kom stressen på ett annat sätt. Jag kände att vi inte behöver ha ett bebisrum klart när den lille kommer, men det ska fan i mig vara fuktsäkrat! Så vi körde på. Rev väggarna (här behövde vi som tur var inte byta golvet eftersom det var nylagt och fuktsäkrat) och byggde upp dem igen. Här var inte heller fukten något problem vilket gjorde att vi inte behövde vänta på någon uttorkning. Det gick alltså relativt smidigt och vi passade även på att måla om tak och befintliga väggar i rummet när vi ändå var igång.

När det var klart, var det bara att gå på nästa rum, bebisens blivande rum. Vi rev väggar och tog bort laminatgolvet. Här hade förra ägaren slarvat och lämnat kvar rester från en gammal heltäckningsmatta. Smart. Den skulle bort och återigen slet Samme som ett djur på kvällarna. Som den satt! Vi hade lösningsmedelscocktails som ångade i hela huset och jag åkte och köpte nya sliprondeller för att de slets ut. Men nu är det betongrent och inte heller här var fukten ett problem. Dock står vi stilla här nu eftersom våren har kommit och vi behövde börja med färdigställandet av trädgården.

Rum nummer tre får sig första omgången

Vi har valt att leja bort trädgårdsdelen, vi varken hinner, orkar eller kan. Johns företag kommer och gör gräsmattan redo för sådd och det känns så himla skönt att slippa! Innan dess ska vi dock ha hunnit bygga klart stommen för trädäcket, ni vet det som startade hela karusellen. Det är det vi (Samme) har hållt på med nu. Det är inte bara att slänga ihop ett däck; eftersom vi inte har någon trädgård att utgå ifrån i nuläget så har vi fått sätta marknivåerna allt eftersom och planera utefter däcket. Vi har även vår entretrapp i anslutning till däcket, vilket gör att vi har haft en hel del planeringsjobb för att få det att bli bra. Men nu är vi på god väg och stommen sitter uppe och ritningarna för den nya verandan är klara. Snart kan vi förhoppningsvis börja lägga trall och John kommer veckan efter påsk. Sedan kan vi så gräset i tid. Och sedan kan vi andas ut lite igen.

Projekt altandäck precis påbörjat 

Grovskiss över framsidan

Trappan ner till baksidan och gången från garage till däck blir ett senare bekymmer. Det är inget akut och det hinner vi efter bebis har kommit. Huvudsaken är att vi har en klar ingång och ett färdigt altandäck som jag och bebis kan sitta på i juli :)

Att färdigställa bebisens rum blir ett höstprojekt, vi har allt inköpt så det tar ingen tid, men det är heller ingen brådska. Bebis kommer att sova inne hos oss i början ändå, så det känner vi ingen panik över alls.

Men ja, när trädgården är återställd och bebisens rum är klart, då jäklar ska vi fira! Och det ska bli så himla skönt! Tänk vad en dröm om ett trädäck kan ställa till med! :) Men tacksamt ändå, så himla skönt att vi har gjort allt detta slitet INNAN vi fick barn! Det hade ju aldrig gått annars, varken tidsmässigt, orkmässigt eller ekonomiskt. Och så skönt att känna att huset är totalt fuktfritt när det ska bo en liten där!

Så summa summarum, det har varit väldigt slitigt och jobbigt detta året (och är fortfarande) men jag är SÅ glad att vi har gjort det! Och förhoppningsvis får vi en ÄNNU finare trädgård när vi är klara, ett stort fint altandäck,  vi har fått ett superfint sovrum och bebisens rum kommer bli kanon. Så inget ont som inte har något gott med sig! :)

V.27 (26+1)

En av de bästa veckorna är här! Den vecka som jag som nygravid längtade som mest efter (nåja, efter BF-veckan såklart!) Sen jag skrev sist, vilket var i förrgår, så har bebis nr 3 kommit till världen! L och A fick en (stor!) fin tjej igår!  Vi är ju som jag skrev sexa ut och att trean nu har kommit gör att det blir så påtagligt att det snart (nåväl) är vår tur!

Bebis v 27

Nu väger bebisen ca 1 kilo och kan vara så lång som 37 cm (!) Håret har börjat växa ut, på de bebisar som föds med hår; vissa föds med långt hår och andra har inte något hår alls när de föds (he he vi snackar Bananababy vilket bör innebära kalufs om jag får gissa!). Det finns ännu gott om plats för bebisen att röra sig på. Många är mer vakna på kvällen då man som mamma kan märka att det sparkar mer i magen. När bebisen rör sig tränar den upp sin fysik för att bli starkare i kroppen.

Och till det viktigaste: De flesta barn skulle överleva nu om de skulle födas för tidigt. Tarmarna har mognat och skulle klara av att ta emot modersmjölk. Men fortfarande är barnet skört och skulle behöva mycket vård för ett liv utanför livmodern. Varje vecka och även dagar gör stor skillnad för barnets mognad. Lungorna har nu utvecklats mycket och barnet skulle nu klara att andas luft. Men lungblåsorna behöver fortsatt mer tid för att utvecklas fullt ut.

Mamma v.27

Nu har vi kommit långt i graviditeten och andra tredjedelen är snart förbi. Nu är det dags att ansöka om graviditetspenning. Många faktorer avgör magens storlek: barnets tillväxt, mammans kroppsbyggnad, längd och vikt, om man fött barn tidigare och om man är svullen på grund av att man samlat på sig vätska.

Mina reflektioner

Åh. Äntligen v. 27! Knyttet överlever med största säkerhet om hen kommer nu. Så himla viktig milstolpe! Jag mår fortsatt väldigt bra och det börjar märkas i psyket och humöret att jag förbereder mig för bebis nu! Mycket beror så klart på att våra vänner nu föder barn på löpande band och det blir så mycket mer verkligt då på något sätt! Jag är så avundsjuk och väntar så på vår tur! Humöret har tvära kast; ena dagen storgråter jag av amningspanik och andra dagen gråter jag lika mycket för att jag är så glad för min fina lilla familj och att bebisen kommer få bästa pappan i världen. Ja ni hör ju, gravidhormonerna rusar fram! ;) För de dagar med amningspanik, barnmorskefrågor och bara allmänt preggopepp är jag återigen så glad att jag har mina preggokompisar! Att jag kan vältra mig lite i oron och få lugnande pepp och svar på frågor. För de vet ju liksom hur det är! Tack fina ni!

Magen växer och jag tycker att den känns stoor nu! Fogarna protesterar allt oftare och jag ska ärligt säga att jag inte rör mig mer än jag behöver. Foglossningen har liksom flyttat sig och håller numer till både på fram- och baksida, vilket leder till en vaggande gångstil som känns! Men sitter jag still och vilar mycket mellan varven så är det än så länge inga problem! 

Knyttet håller igång rejält därinne nu och buffar och bökar för fullt. Mest aktiv är hen på kvällarna och eftermiddagarna men de sista dagarna tycker jag att det varit full rulle hela dagarna:) såå svårt att förstå att det ligger en 35 cm stor bebis därinne och lever runt! En krabat som nu öppnat ögonen och ser skillnad på ljus och mörker och som dessutom hör och känner igen min röst. Helt otroligt!

Jag har tagit tag i två surdegar; börjat använda stödstrumpor på jobbet och börjat smörja in magen mer frekvent. Jag lider hittills varken av svullna ben eller bristningar på mage, men tänker att för en gångs skull ska jag jobba förebyggande! Nästa surdeg som jag slarvat med är knipövningarna. Eller slarvat och slarvat, jag har inte ens börjat... Men imorgon är det bannemig jag som tar tag i det och får in den rutinen!

Sammanfattningsvis så mår vi bra och tuffar på mot juli! Tiden går fort nu med täta BM-besök, UL, föräldraträffar och viktiga delmål veckovis och procentmässigt. Härligt! Jag märker som sagt att vi förbereder oss mer och mer för det som komma skall; vi pratar ofta om förlossningen och tiden efter och jag har ett enormt sug efter kunskap och information just nu! Har beställt två böcker i ämnet; stora boken om barn och en bok om förlossningshantering. Information har alltid varit mitt bästa sätt för att förbereda mig inför saker och så även nu. Jag älskar att förkovra mig i saker och ting och fungerar så att ju mer jag vet, desto mer kontroll har jag (eller inbillar mig att jag har iaf) och desto lugnare och stabilare blir jag. Så jag ser fram emot en sista tredjedel av graviditeten där jag kan läsa in mig i lugn och ro! :)

Magen v 27 (26+0)

Tvåsiffrigt!

Idag går vi ner på tvåsiffrigt! Crazy bananas vad det går foort! Tycker inte set är längesen vi satt och sa att det "bara" är 240 dagar kvar. Nu, nu jäklar är det 99! :) 

Vi skulle haft fajitasfredag med M och K ikväll, men sent sent igårkväll fick vi besked om att de är inlagda på förlossningen! Så spännande! Det är för tidigt och speciella omständigheter så jag håller alla tummar att allt går bra! 

Varje gång det är någon som får barn så längtar jag så sjukt mycket efter att det ska bli vår tur! Samtidigt som vi behöver all tid vi kan få just nu för att färdigställa våra pågående projekt innan bebis kommer. Så det är kluvet det där! :) oavsett så är det helt fantastiskt och helt overkligt att det faktiskt KOMMER att bli vår tur. Hisnande känsla! 

Åh bäst jag slutar, preggohormonerna är på topp nu när det är bebis på G idag! :)

Happy friday!

V.26 (25+2)

En spännande vecka har inletts!

Barnet v. 26

Nu utvecklar fostret sina lungor. Det tränar på att andas genom att dra in och ut fostervatten i lungorna. Ytteröronen är helt färdiga och fostret kan nu öppna och stänga sina ögon. 

Längden är ca 35 cm och vikten 900 gram.

Mamma v. 26

Magen växer nu rejält och många kvinnor har nu fått hudbristningar på magen, brösten och ibland på stussen. Blodcirkulationen tar hand om den ökade mängd vätska som finns i kroppen vilket gör att hjärtat och njurarna nu får jobba extra hårt.

Mina reflektioner

Åh nu kan lilla knyttet öppna ögonen! Det, ihop med dagens barnmorskebesök är definitivt två av veckans höjdpunkter! Den största är nog ändå att vi i denna veckan går från tresiffrigt till tvåsiffrigt i antal dagar kvar till BF!! Det gick väldigt bra hos barnmorskan idag vilket är himla skönt! Samme var med och vi fick lyssna på bebisens hjärta för första gången. Så häftigt! Alla värden såg bra ut och mitt magmått, det sk SF-måttet, följde helt kurvan. Bebisens hjärta slog som det skulle och jag har nu ökat ca 4 kg i vikt totalt. 

Var så himla skönt att allt såg bra ut, inte för att jag oroat mig för något annat men jag blev bara så glad att allt går enligt plan och att jag mår så bra nu! Känns bra att ligga prick på kurvan trots tre relativt stora myom i framkant på livmodern, blev ju varnad för att jag ev skulle få en stor mage pga dem. Bästa barnmorskan ska dessutom boka in ett extra ultraljud i vecka 32 för att kolla att myomen sköter sig. Jag trodde inte jag skulle få det och blev därför så himla glad att det var barnmorskan som föreslog det och att det blir så nu! 

Jag är också så tacksam att jag, hittills iaf, inte har en enda bristning! Inte heller blånade ben, åderbråck eller annan skit! Jag mår alltså helt prima, förutom lite domningar och värk i höger handled på nätterna. Detta kallades tydligen för karpaltunnelsyndrom och är vanligt bland preggisar. Fick remiss till arbetsterapeut där jag ska få en handledsskena att ha på nätterna som minskar detta.

Vi är alltså på banan fortsatt jag och bebis och det är sååå skönt! Det är dessutom en smäll på käften till alla olyckskorpar som kraxade när jag mådde som sämst med migrän, luftrörskatarr och illamående och sa att allt skulle bli såå mycket värre. "Oj oj oj tycker du det är så jobbigt redan nu, vänta du bara det blir bara värre!" Och jag bet ihop och tänkte att det vet väl för fan inte ni, jag kanske mår som bäst sen! Och tji fick de för det gör jag! Från v.20 och framåt så har jag nästan mått helt som vanligt, förutom de småkrämpor som hör graviditeten till såklart. Och jag hoppas få må fortsatt bra framöver också!

Nästa vecka är en stor vecka med viktigaste milstolpen. Det går fort nu!

Magen v. 26 (25+0)

Morgonstund

Det är ju för härligt att vakna 06:30 och inte kunna somna om. Särskilt när man vet att det blir en dag full med altanbygge och en sen kväll med 30årsfestande. Och var uppe rekordlänge för att vara en preggofredag igår.. Jaja får väl försöka smyga in powernaps under dagen för att klara det här!

Till något helt annat: jag fick ett gellack-startkit av min bror i födelsedagspresent. Slängde in det som en halvhjärtad panikönskning i sista stund. Men åh vad glad jag är över det! Jag är helt såld! Älskar det! Grymt resultat och äntligen något som klarar tangentknapprande. Jag älskar fina naglar men får alltid dåligt resultat när jag målar dem; för tunt, för tjockt, utanför och ojämnt. Och jag lyckas nästan alltid skrapa i någon av dem på direkten. Det flagnar fort och jag är sämst på att ta bort nagellacksrester så om jag har fina målade naglar 2 dagar så går jag med flagnaglar i över en vecka sen. Men no more! Perfekt resultat som hållt sig fina i en vecka nu! Hoppas på en vecka till minst;) 

Så panikönskningen blev en av de bästa presenterna helt enkelt!

Nu kapitulerar jag och går upp och startar dagen. Trevlig lördag hörreni!

60

Eftersom det tenderar att BARA bli preggosnack här inne så tänkte jag bryta emellan med en lista!

1. Hur gammal är du? Nyss fyllda 28 år (Va?)

2. Hur gammal känner du dig? Svarar alltid att jag är 26, och när jag var 26 sade jag alltid 25. Alltså inte medvetet utan jag t r o r verkligen att jag inte är äldre och blir lika chockad varje gång jag måste korrigera mig själv. Så att jag är 28 känns helt sjukt. Jag känner mig tydligen prick som 26, inte en dag äldre.

3. Vad har du gjort i dag? Jag har vaknat, haft samma morgonrutin som alltid, betalat in gravidförsäkringen och gått till jobbet. Sen har jag såklart jobbat hela dagen.

4. Vilken film såg du senast? Hm jag minns inte, vi tittar nästan aldrig på film! Men vi tittar på serier emellanåt och just nu är vi inne i Suits, så svarar senaste avsnittet av Suits. Måste dock planera in när vi ska titta på det nu för tiden för jag måste vara riktigt pigg och alert eftersom det är en skarp, snabb serie som inte min preggohjärna klarar av att hänga med i om den inte är på topp! Haha.

5. Vem ringde du senast? Samme. Jag ringde från jobbet  och frågade om jag skulle låna med mig några verktyg hem.

6 Vem ringde dig senast? Johanna. Väldigt roligt och vi pratade nästan en timme om ditten och datten.

6. Är du besatt av någonting? Hm jag är generellt besatt av trygghet och närhet. Eller besatt är väl fel ord, men jag mår väldigt dåligt utan trygghet och närhet. Om cravings räknas som tillfällig besatthet så har jag inte något som jag måste äta varje dag, men jag kan bli sugen på smörgåsgurka då och då. Och pepsi max. (jodå, det var bara en tillfällig svacka som jag inte klarade av det, tyvärr är suget tillbaka nu)

7. Är du rädd för blod? Inte maniskt rädd men jag tittar alltid bort när jag ska ta sprutor och lämna blodprov. Är väldigt rädd för tanken på att min bebis slår sig så att det börjar blöda ordentligt. Rädd att jag inte klarar av det.

8. Beskriv platsen du befinner dig på just nu? På mitt kontor. Lite stökigt dagen till ära och mycket stökigt i korridoren eftersom vi lägger golv i fyra av kontoren så det sitter människor lite överallt och jobbar och står möbler här och var. Lite slamrigt från golvläggaren. Men en ljuvlig doft av trä från golvplankorna! Går förbi lite oftare än vad jag behöver för att få sniffa in lukten liteJ

9. Kan du nämna fem stadsministrar under 1900-talet i Sverige? Ingvar Carlsson, Fredrik Reinfeldt, Olof Palme, Göran Persson och Carl Bildt

10. Googlade du för att få fram svaret på föregående fråga? Nej men jag blev, från ingenstans, lite osäker på Calle Bildt.

11. Vilken färg är dominerande i din garderob? Tråkigt nog svart skulle jag tro. Men rosa och blommigt kommer ändå in på andra plats. I sommargarderoben har alltid korall en given plats. Älskar korall!

 

12. När vaknade du i dag? Första gången strax innan 06:00 av att bebisen hade morgongymnastik variant stenhårt pass crossfit i magen. Andra gången 06:15 när Sammes klocka ringde och sista gången 06:35 när det var dags för mig att stiga upp.

13. Vilken är din favorithögtid? Åh vad svårt. Jag gillar ju julen väldigt mycket och tycker om att julpynta, pyssla och lyssna på julmusik. Annars är påsken en härlig högtid tycker jag. Just för att den är så prestigelös utan krav och måsten (som midsommar och nyår alltid tenderar att bli) och härlig med lång ledighet, vårig och ljus med hela sommaren framför liksom! Dessutom alla blommor som hör till: påskliljor, pärlhyacinter och vårlökar.

14. Vart i världen skulle du vilja befinna dig just nu? Thailand. Alltid. På stranden utan för Ao nang. Gärna phra nang-stranden och vada ut till lilla kioskbåten och köpa thailunch för en spottstyver. Eller ombord på longtailbåten med doften av tjära i näsborrarna, vinden i håret och saltstänk på huden. Åh.

15. Nämn en plats i världen du besökt som du aldrig vill återvända till? Jag tror aldrig att jag har besökt något sådant ställe, det är i alla fall inget jag kan komma på nu.

16. Hur vill du tillbringa din pension? Här är jag lite kluven. En del av mig vill bo i en stuga vid kusten och följa årstiderna vid havet. Påta i en blomsterfylld trädgård och ge mig ut på resa minst en gång om året. Den andra delen av mig vill ha en lägenhet eller ett hus någonstans utomlands där vi ska bo halvårsvis. Flytta ner i oktober och komma hem i mars och njuta av svensk vår och sommar. Men kanske blir jag för rastlös av att ha en fast punkt utomlands, kanske passar det mig bättre att resa runt och se mig om som aldrig förr. Besöka alla okända platser jag drömt om.

Men det viktigaste är ändå att jag önskar få uppleva min pension. Och att jag får göra det ihop med Samme. Att vi får vara friska så att vi får bli gamla ihop. Bara det slår in så kan jag tillbringa pensionen var som helst.

17. Vad lyssnar du på just nu? Gravidpodden, en  nyfunnen podd som jag verkligen kan rekommendera alla preggisar. Smarta råd, viktiga ämnen och hög igenkänningsfaktor!

18. Har du någon gång brutit ett ben? Nej aldrig, lucky me.

19. Vilka fem saker vill du inte vara utan i ditt skafferi/kyl? Smör, bröd, frukt, pepsi max och just nu smörgåsgurka.

20. Vem är din favoritkändis? Åh vad svårt, är inte mycket för kändisar så sett. Men en kändis som lever ett gött liv som jag är avis på är Henke Lundqvist. Hans våning med utsikten över New York och de sjuka pengar han tjänar på att göra det han gillar allra mest. Det vore ju inte helt fel!

21. Vad är du på för humör just nu? Idag är humöret tungt och nedstämt. Vänner begraver sin svärmor och mamma idag, alldeles för tidigt. Att tänka på att de i skrivande stund sitter i kyrkan med all sin sorg gör mig helt matt. Vidriga äckelcancer.

22. Vilka världsdelar har du varit i? Europa och Asien.

 

23. Snarkar du? Nej. Samme försöker påstå att jag gör det ibland, när jag är förkyld eller har druckit alkohol men det tror jag inte på förrän jag hör det ;)

24. Vilka yrken har du provat på? Servitris, maskinoperatör, fastighetsmäklare och marknadskoordinator.

25. Hur går du helst klädd? I allt utom jeans (förutom mina mammajeans, de älskar jag!) Svarta eller mörka byxor på hösten och vintern, klänning på sommaren.

26. Vilket stjärntecken är du född i? Väduren.

27. Vilket är ditt favoritgodis? Allt utom sura godisar. Gillar inte heller hårda godisar så mycket. Saltlakrits, choklad och nappar är bäst.

28. Vad sa du senast? ”Då ändrar jag det när jag får upp listan”

29. Vilket var ditt bästa ämne i skolan? Svenska var jag helt klart bäst i och bild och foto tyckte jag var roligast.

30. Vad har du på dig just nu? Mammajeans, svart mammalinne, svart tunika och knallig tubsjal.

31. Vilken är din favoritaffär? IKEA eller Gekås. Där finns allt. Annars älskar jag allt som har med blommor att göra, som Plantagen eller Blomsterlandet.

32. Vad har du för storlek i kläder? Medium

33. Vad har du i dina fickor? Har inga fickor på dessa brallor.

34. Vad köpte du senast? En bitssats 5 minuter innan Jem&Fix stängde igårkväll.

35. Hur många gånger har du flyttat? Jag bor just nu i mitt femte boende, föräldrahemmet inräknat. Så fyra gånger borde det ju bli då!

36. Om du var fast ensam på en öde ö, vilka tre saker skulle du ta med (inte saker för att ta sig därifrån)? Samme, min iPhone och verktyg för att överleva.

37. Är du morgon- eller kvällsmänniska? Ha ha just nu är jag konstant trött så inget av det. Men annars är jag kvällsmänniska i den bemärkelsen att jag är svintrött på morgnarna. Men jag är som mest effektiv morgon och tidig förmiddag så sett ur den synvinkeln så är jag morgonmänniska.

38. Senaste filmen du såg på bio? Men gud, jag minns verkligen inte när jag var på bio sist!

39. Har du blivit sydd någon gång? Ja första gången i munnen när de drog visdomständera, sedan ett födelsemärke på benet och nu senast syddes jag på tre ställen när de tog bort tumören.

40. Har du någon gång badat naken utomhus? Ja, men inte i vuxen ålder.

41. Vad åt du till frukost? En macka utan pålägg hemma innan jobbet och en skål med musli och lättyoghurt och hallon på frukostrasten.

42. Hur såg ditt liv ut för tio år sedan? Då var jag 18 år, var full av livspepp, nybliven singel och såg fram emot studenten. Åkte utomlands med tjejgänget och hade the time of my life. Plockade samtidigt hem typ 29 (kan det stämma?) MVG och tyckte och trodde att jag var odödlig och hade en lysande framtid! Härliga tider!

43. Har du någon gång åkt dit för fortkörning? Nej, men det är ett under att jag inte gjort det. Kör alldeles för fort alldeles för ofta så det är nog bara en tidsfråga. Dock har jag skärpt mig lite sen jag blev gravid och insåg att jag ansvarar för ett annat liv nu också. I mörker däremot kör jag som en mus. Är sjukt osäker på mörkerkörning, det har kommit helt plötsligt? Då kör jag nästan under fartgränserna.

44. Vem gjorde senast något extra speciellt för dig? Samme. Som varje kväll sätter i min motorsladd så att jag har varm bil på morgnarna. Så även igår.

45. Vart lägger du din mobiltelefon när du sover? På nattduksbordet bredvid sängen.

46. Vad var det sista du åt? En banan och en halv kopp kaffe vid elva.

47. Vilken tid är din väckarklocka inställd på? 06:35

48. Är du blyg? Både ja och nej, det beror lite på sammanhang. Är väldigt obekväm i stora sällskap men det beror snarare på att jag är introvert, inte så blyg. Har också svårt för det där spontana kallpratet, såsom på mingel eller med okända personer, men återigen det är nog mer min introverta sida som kommer fram.

49. Har du något tatuering? Ja jag har en fjäril i svanken som jag gjorde när jag var typ 17 ihop med min dåvarande pojkvän. Sen har jag byggt på den med två G-klavar som jag gjorde i 20årsåldern hos en chilenare i Anderstorp i hans vardagsrum (!) Sista har jag på höger skuldra, ett hjärta som jag gjorde samtidigt som min pappa och bror tatuerade sig nere på Teneriffa. Det är väl den tatueringen som egentligen har mest värde eftersom jag har fått den av pappa!

50. Har du varit med om en bilolycka? Jag har krockat en gång när jag gick på gymnasiet. Orsak: dåligt skrapade rutor och igenimmad vindruta ihop med snö och sol gjorde att jag missbedömde en korsning och körde rakt in i sidan på en annan bil. Men det var bara plåtskador. Större olycka har jag varit med om en gång bara, det var i somras när jag och Samme var på väg hem från Gekås och skulle köra om en annan bil som den plötsligt bestämde sig för att göra samma sak och därmed körde in i oss. Det gick som tur är bra, men bilen fick mycket stryk.

51. När flög du senast? För 5 månader sedan i november när vi var på Gran Canaria. Tänk, då var Knyttet också med!

52. Har du något bevarat inom dig som ingen annan vet? Det har man väl alltid.

53. Vilken är den roligaste träningsformen? Spinning, inlines och löpning.

54. Har du några husdjur? Ja två katter. Loke, en svart bondkatt och Idun, en grå Brittisk korthår.

55. Vill du gifta dig? Kluven här. Det är ingen flickdröm jag har och det är heller inget jag drömmer om nu. Men sen kan jag tycka att det finns praktiska fördelar som man löser på ett romantiskare vis genom att gifta sig än genom ett samboavtal. Vi får väl se helt enkelt.

56. Var växte dina föräldrar upp? Mamma är född i norra Finland och kom till Sverige som 4-åring. Till Gislaved kom hon kanske i 10-11årsåldern. Pappa är uppvuxen i Gislaved och han och mamma bodde grannar under en period när de var små. I guess att det är anledningen till att jag sitter här och skriver idag!

57. Har du någon gång ringt polisen? Ja, när jag såg en kvinna slå sin hund och skrika på den en kväll i Halmstad när jag var på väg hem efter träningen.

58. Vilka är dina största svagheter? Att jag är så obekväm i stora folkmassor och med nya människor. Att jag ibland har svårt att kontrollera mitt humör.  Och att jag är en stökis. Jag vill så gärna vara en pedant tjej som har koll på läget, men jag är tyvärr en slarver och det är SÅ svårt att skärpa sig?

59. Har du, eller har haft, något smeknamn? Nej inte ett vedertaget men det finns en hel del som kallar mig Banana och ungefär lika många som kallar mig Ansko.

60. Vad ska du göra imorrn? Imorgon ska jag först gå till jobbet som vanligt, sen är planen att bestämma klädsel inför lördagens stora 30årsfest. Det är en svår nöt vill jag lova, eftersom det är en sån där stor fest med liveband och inhyrd DJ och jag är gravid. Jag är ju en gammal festprisse av rang och brukar ha klänning eller kjol och högklackat när jag går på partaj. Men nu snackar vi snarare stödstrumpor och låga skor för att klara hela kvällen på benen! Haha. Men vi får se vad jag kan skaka fram! Annars väntar fredagsmys; vilket nu under preggotider ofta handlar om att hålla sig vaken till klockan 21:00 =) Är SÅ trött på fredagar i synnerhet? Helt sjukt!

Snabba ryck

Titta här! Jag sådde små tomatfrön i lördags som ni kanske sett på instagram och idag, 4 dagar senare har första tomatbebisarna kikat fram! Alltså den lyckan! Värt varenda vissen höstkruka;) gick ett varv i trädgården idag igen, går där nästan dagligen för att se hur långt våren kommit (samme är ute och bygger vårt trädäck och jag får krypningar av att inte kunna hjälpa till så jag spanar vår i trädgården under tiden). Och vet ni, nu har rababarberna vaknat! Med små knubbiga röda knölar kikar de fram från landet. Och jordgubbsplantorna har fått nya späda blad. Plommonträdet har små små knoppar och vinbärsbuskarna har börjar veckla ut sina blad. Till och med spädishallonet har börjat grönska! Ååh! Till min stora lycka verkar alla plantor och buskar vi flyttade inför dräneringen ha klarat sig! Alla utom ölandstoken.. Men resten, och det var en hel del, har börjat kika fram i slänten! Och det bästa, och kanske konstigaste, av allt: vår häck är finare än någonsin och nästan helt grön nu! Häcken som vi ärvde av fina vänner, häcken som halvvisset låg och väntade på att åka till tippen. Den adopterade vi hastigt och lustigt och tryckte ner i plasthinkar med vatten som ett slags förstahjälpen försök. Sen fick vi kvickt som attan gräva ut hela långsidan av vår trädgård, för nu var det bråttom om vi skulle klara livet på häckplantorna. Så vi grävde egentligen alldeles för grunt, tog bara vad gödsel vi hade hemma och sen tryckte vi ner plantorna så tätt vi kunde, utan att ta hänsyn till experternas råd om mått, förvattning och djup. Men det gick ju alldeles lysande! Att se häcken frodas och ha klarat vintern och nu vara sitt finaste jag är ju bara så himla kul! Mot alla odds liksom! Dessutom är den ett så himla fint tecken på vänskap tycker jag, det är liksom en häck kompisar emellan. 

Heja häcken och heja våren och hej alla nyvakna plantor!

Gröna fingrar

Alltså. Jag drog igång en hel del odlingar på balkongen och i odlingskragen förra året och tyckte att det var så himla roligt! Men jag måste vara ärlig att säga att mot slutet skötte jag mina stackars telningar väldigt dåligt. Som alltid med mig så har jag en riktigt dålig tendens att tröttna på mina projekt. Lika stor iver jag har när jag drar igång dem, lika lite bryr jag mig om dem på slutet. Så mot hösten stod ledsna, vissna växter kvar på balkongen och jag iddes inte riktigt ta in krukorna och rengöra och städa fint. Så de ställdes in i förrådet med jord kvar och lite ruffiga av regn och vind. Till mitt försvar så hade vi hela balkongen full med växter som skulle räddas från dräneringsdöden. Alltifrån sjukt mycket lavendel, iris och hortensia till ölandstok och en mängd låga marktäckande växter. Detta ihop med att jag sådde gräslök, sockerärtor, tomater, persilja och dill. Och potatis och sallad i pallkragen. Och dränerade om huset. Så jag tappade det lite kan man säga.

Därför tänkte jag att i år ska jag inte dra igång någon odling. Vi har annat att göra med trädäcksbyggande, trallar, stenläggning och gräsmattesådd. Och jag antar att när hösten kommer i år så har jag annat att tänka på och pyssla om än massa plantor.

Men nu är jag där i alla fall. Med ett extremt sug efter att så, odla och påta. Så jag tänkte att Okej, jag planterar i alla fall tomatfröna jag fick av svärmor. Inget mer. Men nu har jag redan i tanken sått paprikor, sockerärtor och kryddväxter. Och köpt smultronplantor och jordgubbsplantor att ha på däcket. För det är ju så roligt under våren och sommaren! Däremot ska jag INTE dra igång pallkragen iår. Nej, jag håller mig i alla fall till terrassodling, i mindre skala än förra året. Och jag kan knappt bärga mig!

Förutom det så har vi ju svarta vinbär, röda vinbär, jordgubbar, enorma rabarber, två plommonträd och en liten späd hallonplanta. Igår plockade jag fram svartvinbärssaft ur frysen som jag gjorde förra sommaren. Jag tror det var det som fick odlingsbegäret att rinna över på allvar. För det är en så himla härlig känsla att äta egenproducerad mat! En stolthet och glädje över det lilla. Över att bo i hus med trädgård och ha möjligheten. Och sen är det fruktansvärt gott med ett glas iskall svartvinssaft!

Så nu är det jag som trotsar tidigare beslut och drar igång lite odlingar även i år. Och jag ska försöka skärpa mig och sköta om dem hela vägen ut iår är tanken. Det blir lite lättare när man inte drar igång så mycket utan håller ner det till en lagom nivå att sköta om.

Dags att släppa loss de gröna fingarna helt enkelt!