Snabba ryck

Titta här! Jag sådde små tomatfrön i lördags som ni kanske sett på instagram och idag, 4 dagar senare har första tomatbebisarna kikat fram! Alltså den lyckan! Värt varenda vissen höstkruka;) gick ett varv i trädgården idag igen, går där nästan dagligen för att se hur långt våren kommit (samme är ute och bygger vårt trädäck och jag får krypningar av att inte kunna hjälpa till så jag spanar vår i trädgården under tiden). Och vet ni, nu har rababarberna vaknat! Med små knubbiga röda knölar kikar de fram från landet. Och jordgubbsplantorna har fått nya späda blad. Plommonträdet har små små knoppar och vinbärsbuskarna har börjar veckla ut sina blad. Till och med spädishallonet har börjat grönska! Ååh! Till min stora lycka verkar alla plantor och buskar vi flyttade inför dräneringen ha klarat sig! Alla utom ölandstoken.. Men resten, och det var en hel del, har börjat kika fram i slänten! Och det bästa, och kanske konstigaste, av allt: vår häck är finare än någonsin och nästan helt grön nu! Häcken som vi ärvde av fina vänner, häcken som halvvisset låg och väntade på att åka till tippen. Den adopterade vi hastigt och lustigt och tryckte ner i plasthinkar med vatten som ett slags förstahjälpen försök. Sen fick vi kvickt som attan gräva ut hela långsidan av vår trädgård, för nu var det bråttom om vi skulle klara livet på häckplantorna. Så vi grävde egentligen alldeles för grunt, tog bara vad gödsel vi hade hemma och sen tryckte vi ner plantorna så tätt vi kunde, utan att ta hänsyn till experternas råd om mått, förvattning och djup. Men det gick ju alldeles lysande! Att se häcken frodas och ha klarat vintern och nu vara sitt finaste jag är ju bara så himla kul! Mot alla odds liksom! Dessutom är den ett så himla fint tecken på vänskap tycker jag, det är liksom en häck kompisar emellan. 

Heja häcken och heja våren och hej alla nyvakna plantor!