Torsdagströtthet

Herre Gud så trött jag är idag! V kom in till oss tidigt inatt och har drömt, pratat i sömnen, sparkat runt och hostat hela natten. Tur att det finns kaffe en dag som denna alltså! Det har varit en period med mycket övertid, rekryteringsjobb, sena intervjuer och en 2-åring som börjar visa vilja och dessutom har ökat på sin mammighet extremt just nu. Pappan får inte göra någonting, det är bara mamma som ska läsa, leka, mata, göra mat, söva osv osv. Vi försöker fördela det iallafall för att inte fastna i det, men då krävs det såklart benhårdhet när han skriker för livet när pappa ska lägga tex. Att höra honom vråla "maaaaammaaa" så det ekar genom hela huset är inte direkt världsbäst. Även att jag såklart vet att det absolut inte går någon nöd på honom med pappa! Han mumlar i sömnen på nätterna och innan han somnar "nej mamma jobbet, nej mamma jobbet". Så det är en sliten mamma som längtar efter semester och lite mer balans!

Som tur är har ingen övertid gått ut över honom, jag har börjat tidigare på dagarna istället så det har gått honom obemärkt förbi. Däremot har han ju fått stå ut med en tröttare mamma!

Av ovan anledningar skippar vi simmet idag och bara landar lite hemma och hastar inte iväg till ytterligare en tid att passa och synka. Dessutom vill jag ärligt talat undvika all tänkbar möjlighet till sjukdomssmitta nu såhär 3 dagar innan avfärd! 

Kopporna stressar mkt och det har varit två smittoomgångar kan man säga: första var på grannavdelningen och det har gått 17 dagar sen dess. Den börjar vi våga tro lite att vi har klarat (peppar peppar peppar peppaaaar!) Andra omgången var förra tisdagen då Barret fick in det på avdelningen. Vide var hos farmor under måndagen och onsdagen hade det smittade barnet gått hem. Inga andra har smittats so far. Så om han smittades då så kan han i värsta fall få det strax innan hemfärd där nere. Samma visa gäller: vi riskerar då att inte få åka med hem. Alltså dödens död! Så håll tummarna please!!!! 

Nu dags för jobb!