Vätska kan nu samlas i kroppen och man märker det tex på att ringar kanske inte längre passar, händerna och fötterna kan svullna. Blodvolymen har fram till nu ökat med ca 1 liter men från och med nu håller den sig konstant fram till förlossningen. Om bebisen har lagt sig till rätta med huvudet nedåt i bäckeningången så kan det slita och dra i bäckenet och neråt ljumskarna. Från det att man börjat känna fosterrörelser i magen så ska man känna det varje dag. Om barnet rör sig mindre än vanligt ska man kontakta sjukvården direkt, dag som natt, speciellt om det sker nära tiden för beräknad förlossning.
Bebis v.34
Nu kan barnet själv bekämpa lätta infektioner med sitt immunförsvar. Utrymmet minskar för varje dag och barnets rörelser blir större och långsammare. Nu är barnet så moget att om förlossningen startar försöker inte förlossningspersonalen skjuta upp födseln. De flesta barn som föds efter vecka 34 klarar sin andning bra och klarar sig utan kuvös. Men de är fortfarande ömtåliga och behöver oftast hjälp att hålla värmen och få i sig näring.
Egna reflektioner
Alltså meningen ovan "..om förlossningen startar nu försöker inte förlossningspersonalen skjuta upp födseln" gör så klart att allt helt plötsligt känns väldigt verkligt och nära! Alltså tänk, lillknyttet kan komma närsomhelst nu! Givetvis hoppas jag att den håller sig därinne i åtminstone 3-4 veckor till, men sen är det fritt fram att titta ut tycker jag! Vi längtar så klart oerhört mycket efter vår bebis och min kropp kan jag säga längtar efter att få återgå till normalläge igen. Senaste nytt på krämpfronten är en sjuk, och då menar jag verkligen sjuk!, nästäppa! Den kommer runt 15 på eftermiddagen och sitter i hela kvällen och natten. Lagom till jag kommer hem från jobbet är jag så igensatt så jag inte kan andas och sitter i soffan som en flämtande barbapapa. Jag använder renässans dagtid (för att inte skapa ett nässprayberoende) Men nattetid tar jag nezeril för att få sova. Det gör att jag somnar i alla fall men det stora offret i detta är väl Samme. Han måste numer sova med öronproppar för att kunna sova eftersom jag snarkar högre än en stor karl! Haha. Annars är det som vanligt, jag kan verkligen inte klaga utan det är mest småkrämpor som fogarna, svullna händer och fötter, domnande händer och fötter och värkande höfter på nätterna. Och den här tröttheten då. Tröttheten gör att jag har bestämt mig för att åtminstone gå ner halvtid sista veckan på jobbet, kanske till och med tar helt ledigt då. Tänker som så att det ändå är semestertider och mitt i sommaren och att jag då ska gå kvar här och stånka och vagga i värmen när mycket av övriga personalen går på semester känns så himla onödigt.
Det enda som hindrar är ju det där med att spara semesterdagar... Går jag hem 2 veckor innan BF och föder 2 veckor efter BF så har jag ju bränt 4 veckor semester... Som hade varit skönt att ha lite sparat av tills jag ska in i arbetslivet efter mammaledigheten igen. Så det är inte helt lätt att bestämma sig! Men men, vi får väl se! Halvtid blir det i alla fall!
Vi har faktiskt börjat tvätta upp knyttets alla kläder, filtar och sängkläder och därefter också bäddat lille sängen och vagnen. Så himla mysigt! Har börjat semipacka BB-väskan, mest eftersom kläderna som sagt är tvättade och vi bestämt vilka kläder som ska med till BB. Det är alltså bara Knyttets BB-väska som är påbörjad, övrigt får vänta några veckor till. Men listan är skriven (såklart, ni pratar med mig!) så skulle det bli bråttom någon dag så är det bara att börja packa! :)
Så som sagt, med 6 veckor kvar till BF är vi mer än redo för att träffa vår lilla sparv! Jag har ju hela tiden haft en stark magkänsla att jag kommer föda innan BF, varför vet jag egentligen inte! Både jag och S är födda 2 resp 3 veckor före BF och jag följer dessutom mamma på pricken gällande övrigt i graviditeten och knyttet är exakt lika stor som jag var i denna veckan. Så jag antar att det ligger till grund för magkänslan. Men bara för att jag säger så här så kommer jag ju gå över tiden 2 veckor, det förstår ju jag med :) Men ändå skönt att förbereda så mycket som möjligt i alla fall eftersom magkänslan som sagt finns där och lurar!
Huvudsaken är såklart att födseln blir komplikationsfri och att det inte blir FÖR tidigt eller FÖR sent så att allt går bra!
Magen v.34 (33+3)
Egna reflektioner
Alltså meningen ovan "..om förlossningen startar nu försöker inte förlossningspersonalen skjuta upp födseln" gör så klart att allt helt plötsligt känns väldigt verkligt och nära! Alltså tänk, lillknyttet kan komma närsomhelst nu! Givetvis hoppas jag att den håller sig därinne i åtminstone 3-4 veckor till, men sen är det fritt fram att titta ut tycker jag! Vi längtar så klart oerhört mycket efter vår bebis och min kropp kan jag säga längtar efter att få återgå till normalläge igen. Senaste nytt på krämpfronten är en sjuk, och då menar jag verkligen sjuk!, nästäppa! Den kommer runt 15 på eftermiddagen och sitter i hela kvällen och natten. Lagom till jag kommer hem från jobbet är jag så igensatt så jag inte kan andas och sitter i soffan som en flämtande barbapapa. Jag använder renässans dagtid (för att inte skapa ett nässprayberoende) Men nattetid tar jag nezeril för att få sova. Det gör att jag somnar i alla fall men det stora offret i detta är väl Samme. Han måste numer sova med öronproppar för att kunna sova eftersom jag snarkar högre än en stor karl! Haha. Annars är det som vanligt, jag kan verkligen inte klaga utan det är mest småkrämpor som fogarna, svullna händer och fötter, domnande händer och fötter och värkande höfter på nätterna. Och den här tröttheten då. Tröttheten gör att jag har bestämt mig för att åtminstone gå ner halvtid sista veckan på jobbet, kanske till och med tar helt ledigt då. Tänker som så att det ändå är semestertider och mitt i sommaren och att jag då ska gå kvar här och stånka och vagga i värmen när mycket av övriga personalen går på semester känns så himla onödigt.
Det enda som hindrar är ju det där med att spara semesterdagar... Går jag hem 2 veckor innan BF och föder 2 veckor efter BF så har jag ju bränt 4 veckor semester... Som hade varit skönt att ha lite sparat av tills jag ska in i arbetslivet efter mammaledigheten igen. Så det är inte helt lätt att bestämma sig! Men men, vi får väl se! Halvtid blir det i alla fall!
Vi har faktiskt börjat tvätta upp knyttets alla kläder, filtar och sängkläder och därefter också bäddat lille sängen och vagnen. Så himla mysigt! Har börjat semipacka BB-väskan, mest eftersom kläderna som sagt är tvättade och vi bestämt vilka kläder som ska med till BB. Det är alltså bara Knyttets BB-väska som är påbörjad, övrigt får vänta några veckor till. Men listan är skriven (såklart, ni pratar med mig!) så skulle det bli bråttom någon dag så är det bara att börja packa! :)
Så som sagt, med 6 veckor kvar till BF är vi mer än redo för att träffa vår lilla sparv! Jag har ju hela tiden haft en stark magkänsla att jag kommer föda innan BF, varför vet jag egentligen inte! Både jag och S är födda 2 resp 3 veckor före BF och jag följer dessutom mamma på pricken gällande övrigt i graviditeten och knyttet är exakt lika stor som jag var i denna veckan. Så jag antar att det ligger till grund för magkänslan. Men bara för att jag säger så här så kommer jag ju gå över tiden 2 veckor, det förstår ju jag med :) Men ändå skönt att förbereda så mycket som möjligt i alla fall eftersom magkänslan som sagt finns där och lurar!
Huvudsaken är såklart att födseln blir komplikationsfri och att det inte blir FÖR tidigt eller FÖR sent så att allt går bra!
Magen v.34 (33+3)
Knyttets blivande sovplats! :)
1 kommentar:
Åh vad nära det e nu!!! Mysigt!!
Skicka en kommentar