Ryktesvägar

Jag må framstå som lite paranoid som alltid vill döda eventuella rykten innan de ens har uppstått. Jag tror att det beror på att jag är född i en håla där folk har en tendens att veta mer om en själv än vad man själv vet om. Jag är övertygad om att mitt hat mot rykten och spekulationer grundar sig i egna upplevelser. Jag tänker på en specifik händelse för några år sedan. En händelse som fått mig att starkt ifrågasätta hur människor tänker och framförallt vad det är som driver människan till att fara med osanning och "lägga till och dra ifrån lite" som det behagar dem.

Det jag drabbades av då var absurt, obehagligt och fan ta mig helt sinnessjukt.

Jag hade under en tid märkt att folk tittade lite konstigt på mig vart jag än gick. Inte stirrade, men sådär forskande liksom. Märkte det i skolan och märkte det ännu mer på en hockeymatch. Funderade lite över det, men lät saken bero. Så en dag kom jag, mamma och bror hem efter att ha varit och handlat och ser då att det ligger någonting på trappan. Vad det var? En kondoleanssändning. En blombukett som beklagade sorgen. För min pappa hade dött. Lite senare samma dag ringde min bästa vän E. Hon hade av en person hört att pappa hade dött. Men inte nog med att personen i fråga visste att han var död, hon visste exakt hur döden hade inträffat också. Han hade tagit livet av sig. Smarrigt nog visste personen dessutom hur han tagit livet av sig. Han hade hängt sig på våran vind.

Det förklarade helt plötsligt alla forskande blickar.

Till saken hör att pappa inte är död. Han hade alltså inte tagit livet av sig, han hade inte hängt sig och det hade inte heller skett på vår vind. Han befann sig i Skåne, högst levande.

Hur kan ett sådant rykte ens sprida sig? Hur kan det gå så långt så att folk spekulerar i specifika detaljer som hängning? Vem hittar på det och framförallt vem tror på det och för det vidare utan att säkert veta? Så här i efterhand har vi förstått att praktiskt taget hela Gislaved tagit del av detta vidriga rykte. Det gick så långt så att vi fick en blomma hem som beklagade sorgen.

Så jag ber er, nästa gång ni hör ett smaskigt, makabert rykte; kolla upp era källor. Sprid inget vidare som ni inte med 100% säkerhet vet är sant. Hur mycket uppmärksamhet ni än får i stundens hetta när ni kan leverera breaking news så ber jag er att tänka på vad ni väljer att säga och vilka konsekvenser era ord kan få.

Lite inne på samma tema, när jag ändå ligger här i soffan med all tid i världen (för en gångs skull) känner jag att jag har tid att skriva ett inlägg som jag har velat skriva länge. Ett inlägg som lägger korten på bordet och ett inlägg som minskar eventuella spekulationer och rykten. Men framförallt ett inlägg som beskriver den som står mig allra närmast. Återkommer under dagen, nu dags att vila lite igen. Det tar på krafterna att blogga och vara magsjuk samtidigt:)