Barnet v.23:
Barnet väger nu runt 550 gram och är 28 cm långt. Det rör sig mycket, och speciellt på kvällarna kan det vara mycket gymnastik i magen. Hörseln förbättras ytterligare och nu hör bebis både vad som händer i mammans mage och känner igen mammas röst.
Mamma v.23:
Många gravida går nu in i nästa trötthetsfas; bebisbyggandet kräver just nu mycket blod och järndepåerna börjar därför sina hos många gravida kvinnor. Nu kan det vara möjligt att känna barnets kroppsdelar genom bukväggen. Livmodern når nu över naveln.
Mina reflektioner:
Jag gick in i denna veckan på sämsta tänkbara sätt; jag spenderade första dagen på akuten i Värnamo med misstänkt blodpropp i benet. Fick sjukt ont i benet i lördags kväll, en konstig smärta som strålade igenom hela vaden och gjorde att jag inte kunde stiga ner på foten. Natten kom och gick smärtan och söndag morgon var den borta. Men sen kom den tillbaka med full kraft och samtidigt blev jag genomsvettig och svimfärdig och tvingades lägga mig. Vred mig av plågor i benet och Samme misstänkte propp. Jag avfärdade det helt först men blev sen lite orolig. Så vi kollade upp lite med andra som haft proppar hur det skulle kännas och vad de tyckte vi skulle göra och alla tyckte att vi skulle kolla upp det. Sagt och gjort ställde vi oss i kö till 1177, vårdnumret. Vilket skämt! Det var 16 före i kö och efter en halvtimme var vi fortfarande på plats 10...Då tyckte Samme att benet ändrade färg och jag kunde tyvärr bara hålla med. Så vi ringde in till akuten som tyckte att vi skulle in direkt. Sen följde en eftermiddag med undersökningar, blodprover, mätningar och ultraljud av hela benet. Först via akuten, sen jourcentral och sist röntgenavdelningen. 3 timmar senare kunde vi åka hem, som tur var så var det ingen propp! Är SÅ lättad över det! Och all cred till Värnamo som tog det säkra före det osäkra och gjorde samtliga undersökningar samma dag utan att skicka remisser, eftersom jag är i riskgruppen för proppar som gravid. Så jag fick både snabb och bra hjälp!
Troligtvis rör det sig om en eller flera nerver som kommit i kläm efter att jag överbelastat benet. Och ja, det kan ju tänkas. Lördagen spenderades nämligen på Gekås där jag vaggade runt. Så jag har alltså inte tränat mig till överbelastningen utan shoppat mig till den. Haha. Söndagen sedan fortsatte jag i lite för högt tempo och varvade trädgårdsarbete, matlagning och städning med tvätt och fix. Jag måste skärpa mig och försöka inse att jag inte kan hålla vanligt tempo längre. Men det är svårt eftersom jag är så glad att ha piggnat till efter migränen så jag VILL ju så mycket! Men jag ska försöka bli bättre, för min egen skull!
Glad som sagt att det inte var en propp! Bara tanken på sjukskrivning och inläggning får mig att rysa!
Annars just nu mår jag bra. Jag har verkligen gått in i en trötthetsfas och skulle kunna somna stående just nu känns det som! Jag är väldigt hungrig hela tiden och det känns som att jag inte gör annat än att äta, så nu kommer väl kilona i rask takt antar jag. Har fått första antydan till craving; saltgurka. Mmm--mm--mm! Äter det "i bare" med gaffel direkt ur burken och S tycker inte alls att det ser lika gott ut som det är! Haha. Bebisen sparkar nu för fullt och det är en eftermiddags- och kvällspiggis jag har i magen. Foglossningen håller sig i schack och jag har bara ont när jag rört mig för mycket. Som på Gekås och efter Gekås, herre gud, kunde knappt gå! Men lite vila på det så släpper det så det är absolut inget problem! Har inga känningar av vare sig, svullna ben, vätskeansamlingar, sammandragningar, halsbränna eller andra krämpor så jag ser mig just nu som ett piggt preggo! Magen verkar enligt kollegorna ha växt över helgen, eftersom jag nog har fått 5 olika kommentarer idag om att "nu du kommer magen!"
Magen idag, v. 23 (22+2)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar